liebster bloggar

Jag blev så glad. För jag har fått en utmärkelse, eller Award som det så fint heter på engelska. Utmärkelsen är på tyska. Även om jag läst tyska i tre år så vet jag icke vad utmärkelse heter på just tyska. Iallafall. Jag fick awardutmärkelsen av den alltid lika inspirerande Bella.

Och priset är att föra priset vidare till fem andra fina bloggar som sprider glädje och värme. Ingen av dessa bloggar får ha fler än 100 följare. Här kommer min lista:

Bella

Sandra

Kärleken

Fru Gårman

Vegobruden

Jag skulle vilja hylla ännu fler. Men det får bli en annan gång. Nu ska jag se på Champions leuge-fotboll och äta ugnsrostade grönsaker. Viva Tisdag!

söndag

Gilmore Girls och rödvin. Imorgon ska jag på spinning. Då jäklar ska det trampas. Jag ser fram emot att bli en tränande människa igen.


- Posted using BlogPress from my iPhone

men vad?

vad är det här? Är det en cykel, är det en illusion? En desperat längtan efter sommaren? Vad är det???


- Posted using BlogPress from my iPhone

skitväder

Jag vill ha vår. NU!!


- Posted using BlogPress from my iPhone

fotografi

Igår såg jag en rolig bil. Om jag har lyckats så kan även ni kära läsare få se den. Mer "smutsiga bilar - humor", tack.




- Posted using BlogPress from my iPhone

men hur?

Jag försöker lära mig mobilblogga från min iFån. Text går ganska bra. Men hur får jag in bilder? Hjälp mig, kära teknisk kunniga läsare!

fredag woho

Nu. Funkar det nu? Hurra i så fall!!!

Ifååån

Jag skaffade mig idag en Iphone. På riktigt. Ingen annan gjorde det lömskt i mitt namn.

Och vad händer. Jag publicerar ett tomt blogginlägg.

Hur gör man för att det inte ska bli tomt? Och finns det en väckarklocka i telefååånen?
Så många frågor, så få svar!

yes!

Efter en nervös dag och ett nervöst seminarium så är det nu nästan klart. Mr Examinator hade hade inte så mycket att klaga på. Vi räknar med två timmars rättning och sedan är det klart. Det har tagit fyra år, mycket slit, lite blod och en hel del tårar. Men om några veckor kan jag hålla i mitt examensintyg. Det känns som en helt enorm lättnad. Ångesten har lagt sig, en börda har lyfts från mina axlar och nu jäklar skall jag njuta av det som kallas för fritid. Jag har nästan glömt bort hur man gör.

Snart är det jag som säger Schhh! Wooho!