vad menar de?

Sedan tidig höst, ungefär oktober, har en lokal vid Värnhemstorget stått tom. Jag såg den när jag väntade på bussen.
Skylten sa att China Box öppnar inom kort.

Inom kort. Ett mycket brett begrepp skulle det visa sig.
Det är snart februari.
Och ännu ingen kinamat att ta med i kartonger.

Jag bara undrar, hur snart är inom kort?

värre än så här kan det aldrig nånsin bli.

Det enda passet visar är en grym grym min...
Jag ser fram emot mitt nya pass. Inte kan det bli en värre bild än det gamla?
Jag vet inte ens om hallick-looken passade mig som 18 ½ åring.
Spänningen är olidlig. Nu går jag till passpolisen.

finfina Josh

Jag kom iväg till slut. Även om det kändes bra hopplöst när jag satt i hallen. Kallsvett, huvudvärk och yrsel är inte de bästa förutsättningar för en bra konsert. Men jag kom dit.

Hittade ett vitt piller i min väska (inte lika roligt som det låter, en ipren). Pillret åkte ner med isvatten. Och vipsvopps var jag en ny människa. Nästan.

Förbandet var genomtråkigt, som de så ofta brukar vara.

Josh var dock fantastiskt bra. Som jag hoppats och trott på.

Sad eyes som var första extranumret är en galet bra låt. Nyfniken som jag är så tjuvkikade jag givetvis på låtlistan som låg fullt synlig på scenen.
Jag visste vad som väntade. Och bra blev det! Och glad vad jag! Och söt som en hamster är han, den där Josh. Kärleken har inget emot att vi adopterar honom.
Wooho. Vilken väckarklocka det skulle vara! En liten söt man kommer in i sina gubbkläder och väcker med sång. Inte ens jag kan hata morgonen då.

Idag är en ledig torsdag.

Jag ska hämta mitt pass.
Och läsa lite magisteruppsatser för att få en snilleblixt.

Och äta frukt.

Och se på Lyxfällan ikväll.

Och fundera på om jag ska läsa en kvällskurs i någonting. Italienska, uppdatera mina Photoshopkunskaper eller bara lära mig rita.

Eller göra halsband.

Eller måla muggar.

Eller hugga ved.

nej nej nej!

Imorgon är det en mycket efterlängtad konsert med Josh Rouse. Och jag mår skit. Dunkadunka-huvudvärk som tyder på feber. Enligt febertermometern har jag bara lite feber.
Men jag vill inte ha någon alls!
Mina ynkliga sidor är på väg fram.

Borde nog sova en stund.
Japp. Vägrar vara sjuk! Vill orka mer än att ligga i soffan och titta på Gilmore girls. Även om det är bästa programmet att vara sjuk till.

deadline närmar sig

Det är dags att börja skärpa sig. Skriva slutsatser och sammanfattning. Jag vill ju bara bli klar!

Datorn surrar. Och när jag är klar väntar en efterlängtar Afrikanapizza. Studentens belöning.

Snart väntar viktklubb igen.

Men först ska några poäng till inhämtas.

skräpgalor

Kanske är det för att jag är trött och har huvudet fullt av omvärldsbevakningstentan och nya jobbet. Men jag blev ännu tröttare av P3-guld. Håkan Hellström gör mig trött.
Kalla mig partisk, men nog fan skulle kent vunnit årets liveartist? Fan.
Skit.

Nåväl. Postivit att Lykke Li vann årets nykomling. Eller drömde jag det?

Imorgon är det tentadeadline vid midnatt. Jag ska hinna klart. 24 timmar och 24 minuter kvar.

Det kommer kanske förändring - kent

Omröstning!

Min gamla kombo Snadra ska skaffa nya glasögon. Hjälp henne bestämma vilka bågar!
Spana in bilderna och rösta.
Med ett enkelt klick
HÄR
kommer du till hennes blogg.

Teknik är bra. När den funkar (för mig, inte för henne, därav att omröstningen är här)

Men nu ska jag plugga.

How Am I Supposed to Plugga Without You?

Jag har lite dumlekolor. Livet som student blir så mycket lättare.
Men nu är det nog dags för en lunchpaus, rester ifrån gårdagens Vegegården-hämtmat. Är jag nöjd med dagens skrivande? Nja. En promenad och lite sömn efter lunch så är jag redo för en pluggeftermiddag. Sol ute, pluggdimma inne.

Happy lunch!

The Birds Will Sing For Us - Ed Harcourt

mitt nya jobb

Jag kan inte påstå att jag sliter.
Men jag har lärt mig bokningsprogramet, fikat, tittat på bygget (Entré i Malmö), sett stora truckar lasta in stora saker, fikat, tittat på semesterbilder, spelat snake, svarat på jobbrelaterade mail och bokat in ett par leveranser.
Men jag får ha skyddsskor, hjälm, varselväst (neonfärgad sak med reflexer) och en passerbricka med en bild på mig som för tankarna till americas most wanted.

På torsdag drar nog jobbet igång på riktigt. Då börjar det hända saker.
Och jag byter nog bort den dagen för att plugga.

You'll Never Know (How Good You really are) - Weeping willows

Håll käft håll häft håll käft!

Nu är den satans grannhunden igång igen. Jag tror att han trycker sig mot väggen och ylar. Och skäller. Och ylar. Och skäller. Tyyyyyst! Jag som blivit en duktig student. Koncentrationen som försvann. Skräp.
Jag vill inte bli den som bankar i väggen. Och jag tror inte att fanskapet förstår.

Men nog borde en hund tåla att bli lämnad ensam iallafall för en liten stund?

Annars gillar jag hundar. Speciellt den här. Världens bästa Sigge.

Acceptable Losses - Lisa Miskovsky

Att jag aldrig lär mig

Nästa söndag är det tentadeadline. Jag har än så länge inte gjort någonting. Jag vet nästan vad jag ska skriva om. Om någon skulle kunna ta och förklara ordet framförhållning för mig!
Idag, lördag, har jag iallafall plockat fram en massa papper och är redo att börja. Det är ett steg i rätt riktning.

Igår kväll upplevde jag och Kärleken High tech på hög nivå. Vi beställde indisk mat på internet! Och de kom hit med den! Även om vi fattade fel och Kärleken åkte till restarurangen för att hämta maten. Man lär sig hela tiden. Sjukt god papadam eller vad knapriga brödet heter.
Och galet god ost med spenat.
Det bästa är att det finns mat över till idag.
Bo i en storstad är fina grejer!
(Förutom avgaser och bilar som tutar för att en lantis inte vågar köra så snabbt ut i en korsning. Well fuck off till dig också din jävla sopa!)

Igår åkte dessutom julen ut. Nu är här tomtefritt. Tror jag. Det brukar alltid vara någon lömsk jäkel som visar sig igen till påsk.
Jag längtar till efter påsk.
2 maj får en buss till Rom. I den sitter, förutom en stor mängd pensionärer, även jag och Kärleken. Wiiiha! Äntligen!

årets första gråtfest

Jag såg Sportens årskrönika igår.
Som vanligt fick jag krama en kudde och torka tårarna.
Vad är det egentligen som får mig att böla?
Visa mig glada vinnare och min värld blir suddig.

Det enda som egentligen inte får mig tårögd är golf. Men det är ju helt enkelt för att golf ta mig fan inte är sport! Det är tråkmotion!

Sista lediga dagen idag.
Sen frukost och fotoutställning. Japp. Det blir en bra söndagstisdag.