koffeinkicken som försvann

Så gick två dagar till på skolan i Borås. Ämnet för början av höstterminen är Användarstudier. Två dagar fyllda av föreläsningar kräver sitt kaffe, även om ämnet är intressant som tusan.

Och vilken lycka att finna att veckans kaka är chokladboll, tidigare känd som den mindre politiskt korrekta negerbullen. 12 kr för kaffe och kaka är iallafall billigtbilligt och kan göra en student glad i flera timmar (cirka två dagar)

En något suddig kaka... men god var den!

Inför sista föreläsningen fanns ingen energi kvar, ingenting att hämta i koffeinet. Föreläsningen om referenssamtal och låntagare gick över att i mina öron handla om långtradare. Steget är inte långt i ett trött tillstånd.

Vad kan vara bättre än att komma hem till Kärleken efter två långa dagar. Bli mött på en järnvägsstation. Vad som skulle bli ett romantiskt möte blev istället ett tåg vars dörrar inte ville öppnas, en förvirrad Kärleken på perrongen och en jag som bara ville av.
När SJ tillslut bestämde sig för att släppa ut sina passagerare så blev det ett skutt fram till honom, matinköp på ett styck icke-ica mataffär och hem till varma mackor. Vad mer kan begäras av en fredagskväll?
Om två veckor och två dagar bor jag offeciellt här. Jag har mina egna nycklar med morfars gamla söta svarta fågel i nyckelknippan. Hade jag orkat skulle spontandansen utförts. Men istället fyller jag i en ansökan om bonuskort till Hemköp. Det är min övertygelse att att den som har flest bonuskort när hon/han dör vinner.

your most valuable possession- Ben Folds five

Mot Borås

Det är dags att hugga tag i skolan igen. En ny termin börjar imorgon. Om 25 minuter går bussen jag bara måste hinna med. Det är dags att tidsoptimisten skärper sig lite.

Tre timmar på ica idag. Jag kommer inte sakna gnället. Och den där känslan av att jag måste vara på två ställen samtidigt och att personer blir sura. Men det går inte att få alla nöjda.
Bort bort bort.

Väskorna är packade, lägenheten är tokstökig. Men det är snart dags att packa ihop och gå vidare. Och med det kommer städningen. I hallen står en hög med sex bananlådor. De kommer ramla vilken sekund som helst.
Varför luktar de så illa?


Berg&Dalvana - kent

meningen med tidig morgon?

Klockan är bara halv sju. Om en halvtimma ska jag jobba 3 timmar. Varför? Det känns meningslöst.

Min morgontidning har upphört.
Idag ska lägenheten med den alldeles för dyra hyran sägas upp. Igår ändrade jag adress.
Ja jäklar!

5 dagar kvar att jobba.
17 dagar till flytt.

Det rör på sig!

Kan inte låta bli att lyssna på
Håll ditt huvud högt - kent

glädjedans och fånleende

Idag har jag sagt upp mig ifrån ica.
Det känns bra. Galet bra.
Om cirka två veckor går flyttlasset. Det känns ännu mer galet kalasbra.
Det blev en del ledsna miner bland mina kollegor.
Och på köpet fick jag ett löfte att jag alltid kan komma tillbaka.
Hmm, precis vad jag vill!

Jag har gjort min adressändring.
15 september blir jag Malmö-bo.
Värt en spontandans till.

Trouble and desire - Tiger Lou

Iiiiiha

yeah?

Jag tror nog att intervjun gick jättebra. Det kändes bra iallafall. Och den där Anders som jag fick träffa verkade hur positiv som helst. Och imponerad av min fotbollscomeback, men nej. Jag siktar inte på allsvenskan...
Såå. Om allt går min väg så slutar jag snart på ica.
Det borde vara värt en spontandans.
Tur att ingen ser den.

Nu ska jag unna mig en timmes sömn, det tar på krafterna att gå på intervju.
Och sedan försöka fixa komplettering av en tenta i Politiska ärendets gång.
I väntan på Kärleken och kanske en måndagsfalafel?

Little bird - Lisa Miskovsky

dagen för intervju

Om en timma ska jag ha hittat till Studentgatan 4. Alltså bör jag gå nu. Klockan är 10.01.
Räcker 59 minuter för någon som har absolut brist på lokalsinne och som får förlita sig på en vägbeskrivning ifrån eniro?
Bäst att gå. Kommer jag tidigt så hittar jag en bänk där jag sätter mig och spelar tetris i mobilen.

Drömde om intervju i natt. Den var på en parkeringplats.
Jag ska inte ens försöka tolka. Utan istället gå och hoppas på det bästa...

Nervös.

Dumlekolor och vininköp

Jag och Kärleken har varit en helg i Helsingborg. Regnet öste ner och vi hamnde på Harrys där vi intog en romantisk middag med sötaste tabascoflaskorna någonsin.
På samma ställe satt även en "man" på dejt. Eller var det med sin syster? Iallafall ägnade han större delen av kvällen åt att se självupptagen ut och leka med sin mobil. Vilken man. Med självupptaget hår. Och fula skor.
Maten var god. Kärleken gjorde sin Harrys debut. I denna genuina Harrys-miljö. Jag tror att chocken har släppt nu.

Imorgon kl 11. Då är det dags för min intervju med en Anders Någonting. Nervös. Självklart.

JAAA!

Det ska ta mig fan vara en 40+are, en Halmstdson som ska göra det!
Satan i gatan så bra!
Jag kanske borde återuppta min pingiskarriär också. På meritlistan finns silver och brons i klubbmästerskap.

Ojojoj

Att bordtennis kan vara så spännande!
Heja Jörgen Persson!

i semesterbubblan

Vår semester var trevlig. Jag vill ha mer semester. Det är tre veckor kvar. Till en vecka ledigt. Jag hoppas hoppas hoppas att det blir en vecka med att packa, städa och flytta. Ett nytt liv.

Jag ler vid tanken.

Jag vet inte om hatt är min stil, men vad gör det när jag är bäst på att blåsa tuggumibubbla idet här förhållandet.

In the future when all's well- Morrissey

iiiha intervju!

Jag ska på en anställningsintervju på manpower. Så vänligen håll era tummar på måndag 25 augusti kl 11. Jag har tillochmed ring till gamla arbetsplatsen Gekås för att få ett nytt arbetsintyg. Det gick snabbt och smärtfritt.

Min vetenskapsteoritenta är inlämnad. Den krävde en del choklad för att bli klar, så därför har vågen inte rört sig sedan förra veckan. Och med tanke på två nya deadline på torsdag så kommer den nog inte röra sig speciellt mycket nu heller.
Men sedan är det nya springtag igen.
Träningsvärken har släppt, efter en helg av ont. Vader och lår som skriker. Och vänliga kollegor som skrattat åt min tantliknande gångstil.

På tv spelar Brasilien mot Tyskland i fotboll.
Heja Brasilien!

Dags för lite kulturpolitik!

Aj

Igår träning.
Idag smärta.

Men ojoj vad roligt det är att sparka på en boll! Jag är glad på mig själv för att jag verkligen började igen. Även om jag idag hasar mig fram, lätt ynkeligt gnällande över ont ont ont i benen. Ibland är det bra med ett stillasittande jobb.
Jobba fredagkväll.
Jaaha. Människor köper chips, dip, godis, öl, cigaretter och framförallt tacos.
Sedan när blev tacos nationalrätt på fredagar?

Jag ska släpa mig iväg och hämta mera kaffe.

Någonstans i bakgrunden hör jag tennis. Det verkar gå bra för svenskarna.
Och jag är snart klar med vetenskapsteoritentan. Äntligen. Lite mer ordbajsande bara...

träningsvärken

Comeback igår alltså.
En förlust med 5-2. Och en jag som faktiskt fick spela en del. Jag sprang runt som en yr höna och inte visste vad tusan jag sysslade med. Men en tackling, en dribbling och en målgivande passning. Det får vi allt vara nöjda med.
Det har trots allt gått 9 år sedan sist.

Idag värker mina ben. Jag hasar mig fram.
Och om lite drygt två timmar är det dags för träning.
Frågan är om träningsvärk är en anledning att sjukskriva sig imorgon.
Troligen inte.

Klåparen - kent

comeback

Ikväll gör jag comeback på fotbollsplanen.
Det är nio år sedan jag senast gjorde en fotbollsträning. Och nu ska jag spela match. Visserligen inte från start, men troligen med ett inhopp. Jag har alltså inte rört en boll på nio år. Förutom försiktiga sparkar till syskonbarn.
Jag har köpt nya skor, benskydd och strumpor. Jag är redo. Jag ska ladda med pasta. Jag är nervös. Klart som fan att jag är nervös!
Avspark 18.30. Håll alla tummar som tänkas kan.

OS gör det svårt att plugga.
Cyklisterna har roliga hjälmar. Och vem tusan trodde att fäktning kunde vara spännande?
Gymnasterna är galna.
Just nu är det simning.

Jag funderar på hur det skulle se ut om jag själv skulle försöka simma med. De riktiga simmarna dyker i så snyggt. Där skulle jag komma med ett magplask. Och sedan simma de där 100 meterna på 5 minuter. Ungefär.

En tanke från gårdagens jobb.
Vad tänker folk som sätter upp en hel drickaback på bandet i kassan? Hur kan någon tro att jag vill ha upp den där? Folk är bra korkade.

yeah

Det har gått en vecka och vågen visar 70,8 kg. Jag har alltså varit duktig, å så duktig!

Ännu en helg har gått åt till att jobba. Trist, tråkigt och allmänt djup suck.
Jag fick iallafall träffa Kärleken. Alldeles för kort stund, men han var här. Äta middag och se på Seinfeld. Kan en lördag vara bättre?
Söndagen började med 5 timmar på ica för min del. Jag lämnade sommarjobbarna i kassan och packade upp frysvaror. Korkat nog utan handskar, varav mina fingrar idag är fulla av torrsprickor. Så kan det gå!

Söndagen innehöll även släktkalas där pappas moster fick träffa Kärleken. Hon visade bilder på mig som barn och berättade anekdoter från min barndom. Äldre damer är förutsägbara..

Dagen avslutades perfekt med en underbar Weeping willows konsert. Jag har sett bandet ca 10 gånger och varje gång är det lika fantastiskt och mycket kärlek.

If you know what love is - Weeping willows

Dag fem

Och jag tror minsann att en stor del av mitt sötsug har försvunnit.
Inte allt. Men jag är på god väg.
Det är fredag och jag är otroligt nog helt ledig. Det händer inte ofta.

Om jag bara orkade vara lite duktig också. Tvätta, städa, plugga. Bara tråkiga sake alltså. Nåja. Nu skärper jag mig en stund.

Slaves (we´re together like) - Nicolai Dunger

två dagar...

utan choklad. Eller socker.
Det har gått bra. Jag lever. Jag lyckade ignorera den fina kladdkaka samt en godispåse i lunchrummet. Min linsgryta med grönsaker och sojakorv kändes genast mycket tråkigare. Men hurra. Det gick. Jag vände härligheten ryggen.

En sak som jag verkligen inte kan förstå är folk som totalt struntar i människan som sitte i kassan. Som inte kan orka ge en blick eller säga hej. Som så totalt struntar i att det är en levande person som sitter där. En person som sliter ut axlar och rygg. Men som gör sitt bästa för att vara trevlig. Som alltid försöker le och hälsa. Ibland går det bara inte. Allt jag begär är att kunder hälsar tillbaka.
Det gör min arbetsdag iallafall lite lättare.

Och detta fynd gör mig glad och hoppfull om mer underbart ifrån kent.

Klockan börjar bli mycket och koffeinkicken lägger sig.
Jag har lovat att ringa och väcka Kärleken kl 5.20.
Hans röst gör mig varm. Och idag får jag träffa honom. Iallafall ett par timmar. Längtan är enorm.

I Want To Grow - Isolation Years

bloggutmaning

Hittade en bloggutmaning hos Mats Strandberg.
Och jag som älskar att fylla i sådant här.
Kör hårt alla!

1) Vad åt du till frukost?
Naturell yoghurt, linfrö, kokt ägg, te och en nektarin

2) Lägg ut den senaste bilden du tagit på dig själv. Obs! Bara du själv får figurera på bilden.
Beachjag
3) Vem fick du ditt senaste sms ifrån?
En kollega

4) Vilken färg har din dator? Alltså skalet...
Svart och silver, eller om det är grått. Who knows?




5) När var du arg senast?
Igår, på en sommarjobbare. Sluta för fan att sura för att jag snällt ber dig göra någonting!

6) Ditt bästa minne från skoltiden?
Skolavslutningarna med sol och liljekonvalj

7) Ditt sämsta minne från skoltiden?
Gymnasiet. Jag ägnade dagarna åt att fika, spela Yatzy och hata världen

8) Yoga eller löpning?
Löpning, ut och springa i skogen

9) Spaghetti Bolognese eller Oxfilé Provencale?
Usch. Inget kött. Men spagetti med soja eller quornfärs är mums!

10) Vilka tidningar läser du regelbundet?
Göteborgs Posten (fått prenumeration av föräldrar), Foto, Vagabond (drömmer mig bort), Sonic, Hälsa, de kvällstidningar som finns i jobbets lunchrum

11) Favoritkaraktär i deckare? Böcker, teve eller film...your choice.
Är inget större fan av deckare. Men gillade Mordkommisionen och läser Agatha Christie ibland.

12) Teveprogram du aldrig missar? Och om du gör det så ser du till att spela in eller kollar reprisen.
Saknar Six feet under. Annars är det Projekt Runaway (skulle också vilja kunna sy kläder!) och amerikanska So you think you can dance.

13) Vem är du avundsjuk på? Eller vilka.
Ingen speciell. Men kanske dem som får en medalj i OS och får stå på prispallen och gråta till nationalsången.

14) Din bästa revansch?
En räddad straff som fotbollsspelande 15-åring. Kaxiga jäklar i parallellklassen som trodde de skulle vinna över oss. HA!

15) Din bästa chef ever respektive din sämsta?
Eh? Kan inte nämna någon varken bra eller dålig

16) Mat som du aldrig någonsin kommer att äta?
Kött. Aldrig mer djur! Svälter hellre ihjäl.

17) Offentlig person som du skulle vilja ta dig ett snack med?
Jocke Berg i kent eller Magnus i Weeping willows.
Tacka för all underbar musik. Snacka fotboll med Magnus.

18) Kaffe eller te?
Nejnejnej! Tvinga mig inte att välja!

19) Skostorlek?
39/40

20) Hur ofta är du på IKEA?
Oj. Ganska ofta. De har gratis kaffe om man är medlem. Det gillar jag och Kärleken

21) Om du hade fem miljoner över....vad skulle du då köpa? Och du var tvungen att köpa något annars skulle de försvinna...
Jag skulle köpa alla skivor, böcker och dvd-filmer som jag annars bara trånar efter. Och en Hasselblad-kamera. Och ett par nya skor.

HAKA PÅ alla som vill!

tuta och kör

Idag börjar det nya livet. Som inte styrs av min längtan efter choklad.
Startvikt 72 kg.
Målvikt 62 kg.

Frukosten blir naturell youghurt, kokt ägg, linfrön, te och en nektarin.

Egentligen skulle jag sprungit en runda innan frukost. Men det tokregnar ute. Allting flyter. Mattan på min balkong hotar att simma bort.
Jag väntar och ser.
Och pluggar en stund.

Ten Minutes to Take Off- Tiger Lou

damm i mina vener

Eller så är jag bara bakfull.
Jag och min vän S skulle ha en kväll på stan. Hon har en ledig helg och jag är ju som tidigare nämnts gräsänka denna helg. Vi började pimpla vin kl 16, för att hinna in till stan och titta på gratis gatuteater.
Vinet tog slut, men slattarna i spritflaskorna fanns kvar.
Så när vi till slut hamnade i stan så var gatuteaterfestivalen slut.
Det blev toalettpaus på Harrys (den vuxna varianten av att ha kissepaus på McDonalds) och sedan en god glass.
Och en drink på en trivsam uteservring.
Och en buss hem strax efter midnatt.
Vid den tiden då vi i vår ungdom (åren 20-24) brukade ramla ner på stan.
Vi kände oss vuxna och nöjda.

Det har funnits en lättare baksmälla över mig hela dagen. Jobbet funkade bra ändå. Jag satt tyst och stilla i kassan. Tyskarna anföll. Hur de kan lyckas bygga så höga varuberg är ännu ett mysterium.
Tyskar är konstiga.

Idag kommer Kärleken hem ifrån London.
Men hem är inte till mig. Hem för honom är vad som förhoppningsvis snart blir hem även för mig.
Det skrämmer mig.
Lämna en välkänd stad och vänner. Lägga ytterligare mil mellan mig och familjen.
Men det pirrar i mig. Jag vill bryta upp. Framtiden är med honom och jag bara längtar. Efter en vardag. Efter att hem för mig är hans hem. Att komma hem till Kärleken varje dag...

Lyssnar på Mattias Klum, Sommarpratare från 17 juli.
Min förebild och anledningen till att jag själv började fotografera.
En fin människa. En idol. En hjälte.

dagens action

Jag har faktiskt kommit igång bra med min tenta. Lite iallafall. Det finns hopp om att bli klar.
En dag. Snart. Kanske. Iallafall.
Jag gick ut i köket för att koka mig kaffe. Och vad ser jag utanför mitt köksfönster? Om inte tre brandbilar! (och en granne med bar överkropp...)
Jag tryckte näsan mot rutan undrade vad tusan som var på gång. Inget tut och inget blink. Tre sekunder senare ringde en annan granne, tillika kollega. Även hon hängde nyfiken i köksfönstret. Och liksom de flesta andra grannar rusande vi ut. Ingen rök och inte heller någon eld. Vad de egentligen gjorde här vet jag inte. Men antagligen letade de brandvägar.
Så egentligen var det inte så mycket action.
Men brandmän är ju brandmän.

Nu åker jag och handlar nyttig mat i en annan mataffär.
Jag är ledig. Alltså otrogen mot ica.

Underground - Broder Daniel

Bang

En cykeltur, en stunds sol, ett bad i det nästan varma havet och en stunds sol med musik i öronen. Sedan small det. En plötslig vind hade ryckt tag i ett parasoll och dängde det i mitt bakhuvud. Jag vaknade till med ett ryck och såg det grönvita fanskapet ligga bredvid mig. Ett par sekunder senare kom ägaren springande för att hämta sin förrymda pryl. Han påpekade att det börjat blåsa. Ingen ursäkt eller fråga om hur det gick. Folk upphör aldrig förvåna mig.
Så nu har jag en lätt bula i huvudet och ska om 12 minuter cykla till ett jobb som jag avskyr. Hoppas tiden går fort. Jag vill hem och läsa. Försvinna in i en annan värld. Och choklad. Jag ska köpa choklad. Helnöt. För om tre dagar är det slut på sådant. Den här gången ska jag klara det.
Fortsättning följer...

Dags att jobba.

Men först;
Drown - Smashing Pumpkins

vackert så vackert

Det började bra. En picknick på stranden med en vän. Sol, hav och sand.
10 minuter innan konserten skulle börja så var vi 4 personer i lokalen. Plus mannen i baren. När konserten drog igång 40 minuter senare så var det tokfullt.
Förbandet, The Tarantula Waltz, bestod av ett ensamt popsnöre med gitarr. Han tog i så att han nästan sprack. Hjärta, smärta och mörker. Perfekt för en solig och varm sommarsolnedgång.
Ett par minuter innan kl 23 klev Christian Kjellvander upp på scenen tillsammans med för mig en okänd körtjej. Det blev dryga timmen av fantastiskt bra akustisk konsert som jag kommer att leva på ett par dagar.


Jag saknar Kärleken, och det är över en vecka tills jag får vara nära honom igen.
Det är en saknad som känns i hela kroppen.

Ikväll är det jobb som gäller. Så innan dess glömmer jag återigen omtentor. Istället tar jag min iPod och cyklar till stranden. Jag behöver solen, ljuset, havet och värmen.

Somewhere Else - Christian Kjellvander