En cykeltur, en stunds sol, ett bad i det nästan varma havet och en stunds sol med musik i öronen. Sedan small det. En plötslig vind hade ryckt tag i ett parasoll och dängde det i mitt bakhuvud. Jag vaknade till med ett ryck och såg det grönvita fanskapet ligga bredvid mig. Ett par sekunder senare kom ägaren springande för att hämta sin förrymda pryl. Han påpekade att det börjat blåsa. Ingen ursäkt eller fråga om hur det gick. Folk upphör aldrig förvåna mig.
Så nu har jag en lätt bula i huvudet och ska om 12 minuter cykla till ett jobb som jag avskyr. Hoppas tiden går fort. Jag vill hem och läsa. Försvinna in i en annan värld. Och choklad. Jag ska köpa choklad. Helnöt. För om tre dagar är det slut på sådant. Den här gången ska jag klara det.
Fortsättning följer...
Dags att jobba.
Men först;
Drown - Smashing Pumpkins
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar