4. Ett galet upptåg

I barndomen gjorde jag och grannbarnen ganska mycket hyss, inspirerade av Emil i Lönneberga. Vi testade vad som hände om vi la en nyårssmällare i en brevlåda. Resultatet var att brevlådan gick sönder. Och att föräldrar blev arga.

En sommardag gav vi barn oss ut i skogen med tändstickor. Vi ville undersöka huruvida ljung brinner på sommaren. Och resultatet blev; ja jäklar vad ljung brinner i juli! På något mirakulöst sätt lyckades vi släcka och gick skamsna hem. Runt 20 år senare berättade jag för pappa vad vi gjort. Pappa var på den tiden brandchef i byn och blev med all rätt ganska upprörd. Han hävdade det pinsamma i att brandchefens barn kunde ha bränt ner hela skogen.

Med en pappa som jobbat som brandman i många år så bor det en pyroman i mig. Jag gillar att elda på saker. Det har inte lett till något allvarligt ännu.

Vid ett tillfälle till kunde det gått illa. När jag var 18 år och blev dumpad av en pojkvän så var bränna telefonnummer en viktig ritual. Turligt nog hade jag vatten i min närhet.

Nu som trettitaggare så blir det färre och färre tillfällen att elda och göra annat bus.

Galna upptåg är numera söndagsutflykter med bil. Jag längtar efter att snön skall försvinna så att jag kan ta bilen och ge mig ut igen! Helst utan tändstickor i handväskan...